[SE-NO]

vaknade helt kallsvettig runt nio, halv tio. Hade då sovit i cirka tre-fyra timmar (min noggrannhet är slående)
Hade nog den värsta drömmen jag haft på flera år!
Allt ''utspelade sig'' i Tjetjenien (alltså, jag skulle inte ha läst ditt arbete, Sara :P ). Allt var sönderbombat, men mitt i allt bråte stod mitt hus! Det var inte skadat eller så, utan där stod mitt fula, vita, äckliga, vidriga, och skitiga hus!

Det var kväll, runt tolvtiden och jag hade några vänner över. Jag såg inte ansiktena för de var tomma, inga ögon, näsa mun eller sånt, utan det var bara en kal fläck där ansiktet brukar ha sin plats.
Vi stod i hallen, och alla skulle precis gå. Plötsligt säger en av dem att han/hon vill ta källarvägen, och jag säger ju''visst kan du det!''.
De har nu gått och min syrra vaknar, hon står i dörren till hallen och gnuggar sämnen ur ögonen. Hon hade också drömt en mardröm och ville sova på övervåningen med mig.
Vi går trötta upp och hon ser plötsligt en lite blå rostig bil som stannar framför vårt hus. Jag får en panikkänsla och säger åt henne att duka från fönstret. Hon börjar fråga mig vilka det är, vad vill och vad de kommer göra.
Männen som pratar rysk, kliver ut ur bilen. Deras röster blir tydligare och tydligare ju närmre de kommer till huset. De stannar och börjar småprata innan trappan innanför grinden.
 Jag får en känsla att jag borde låsa dörrarna, och försöker komma ihåg om jag låst båda dörrarna efter att alla gått. Min syster börjar bli orolig och hon rycker i min tröja.
Jag springer plötsligt ner för trappan med en hemsk panikkänsla och hinner ner till dörren och låser den. Precis när jag vrider om låset rycker de i handtaget! En av dem börjar skrika och jag fortsätter ner till källaren. Det är tänt så de vet att jag är där.
Jag springer så fort jag kan, sträcker ut handen mot dörrlåset för att vrida om det och DÅ vaknar jag.

Jag hatar att drömma överhuvudtaget. Äckligt....